Idag var det ett år sen jag sålde salongen. Otroligt vad fort tiden går. Det var verkligen splittrade känslor att sälja den. Mitt verk ,min skapelse ,mitt liv , mitt stora intresse, min dröm. Jag minns så väl att jag sa att jag aldrig ska sälja salongen även om jag så skulle bli gravid. Och så kände jag ganska länge även under graviditeten. Men ju närmare tiden gick och ju mer jag hann tänka på hur allt skulle bli så kände jag att jag vill ju kunna vara hemma med mitt barn. Inte jobba hela tiden och amma mellan kunderna. Jag vill inte missa mitt barns första tid. Ville inte känna stress att behöva jobba. Hade jag haft salongen kvar så vet jag att jag hade klart det också. Men tror det skulle bli en stor stress och ångest och en hemsk splittring inom mig. Så nu i efterhand så känns det som att jag gjort rätt. Hilmas första år kan jag aldrig få tillbaka men att ha egen salong kan jag upplev många gånger till.
Jag har två års erfarenhet som egenföretagare och har lärt mig otroligt mycket under tidens gång.
Jag ska nog trots allt vara glad och stolt över mig själv som 19 åring trots alla motgångar och många människors misstro på mig öppnade egen salong Och klarade det jätte bra. Gjorde allt själv från början till slut. Det en stor erfarenhet och merit jag har i ryggsäcken. Jag är fortfarande ung och om jag väljer att öppna eget igen om tio år så är det inte för sent. Just nu så vill jag bara fokusera på mina älsklingar och njuta av den tid jag få vara hemma med dom.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar